Ringblommorna på farmors gata
Flickan sitter i sin farmors kök och klipper klippdockor. Tapeten bakom är lite så där plastig med kaffepannor och små blombuketter. På väggen sitter en sådan där hylla som en triangel där farmor har alla sina mortlar. Farmor samlar på mortlar. Stora och små, i alla former.
Farmor står vid diskbänken och tvättar en påse som hon sedan med omsorg hänger upp på en konservöppnare, Röda Klar ni vet design Bernadotte. På diskbänken står en skål med blåbär för det är söndag och till dagens efterrätt serveras det blåbär, socker och mjölk. Vi ska äta söndagsmiddag i stora salen, kalvstek och gelé. Och sedan blåbären. På radion är det melodiradio. Farfar kommer in i köket, ser lite sådär besvärad ut att inta farmors domäner. Han har Docksta-tofflor på fötterna, många decennier innan trenden nått fram, och en sliten filthatt på huvet. Hans noppiga kofta är felknäppt som alltid. Han tittar in i köket för att snabbt dra sig tillbaka till sina domäner. Jag minns honom sittandes lägga patiens, lugnt och metodiskt.
Våra helgmornar är snudd på sådana dagar, nja inte klipper jag klippdockor men melodiradion är på för full. Min egna melodiradio på Spotify innehåller musik som får mig att rusa tillbaks till farmors kök, klippdockor och blåbär.
Min farmor är ringblommor för mig, hon odlade dem i rader bakom garaget tillsammans med dill, något annat var det inte i rabatten. Dillen till potatisen och ringblommorna till bordet! Doften av ringblommor är doften av farmor, lite obeskrivbar. Inte så där parfymerad och inte på något sätt besvärande, helt enkelt enkelt. Underbar, rofyllt och minnesvärt!
Hoppas att jag en gång kan ge samma känsla till en annan liten människa. Min farmor dog alldeles för tidigt och jag önskar att jag fått känna henne som vuxen, men det lilla jag vet så har fått många av hennes egenskaper.
